Direktlänk till inlägg 12 oktober 2011

Halellujah: Bön på ön

Av Anna - 12 oktober 2011 09:38

Ber om ursäkt för att det har dröjt men ytterligare en rejäl förkylning har drabbat mig. Nu sitter jag och snörvlar med morgonrocken på och katten i knät tillsammans med datorn...


Jag deltog i en gruppmeditation för fullmånen i går kväll. Det var verkligen en mäktig upplevelse; jag kände hur jag knöt an, först till de andra deltagarna, sedan till månens energier. När jag satt där i djup avslappning öppnade himlens portar sig och ett skyfall utan dess like kom. Jag har aldrig varit med om något liknande, det fanns inte mycket luft mellan regndropparna!


Eftersom jag är för trött och ingrodd i min egna självömkan har jag gett upp tanken på att låta energin flöda genom händerna och ut till tangenterna för att nedpränta något inspirerat och vist.

Istället har jag valt att skriva ned en fin liten historia som jag fann en gång i en bok som jag inte längre minns vad den hette...


Bön på ön


Det var en gång en präst som seglade över haven och till slut hamnade på en liten ö. Där fann han tre enkla människor som bugade sig för stenarna, träden och vattnet och sa: "Åh kosmiske fader ta emot vår bön, du som är i allt". Då prästen hörde detta blev han mycket upprörd: "Ni har inte lärt er att be ordentligt", sa han. "Varför bugar ni er för stenar och träd?"

De enkla människorna bad om ursäkt: "Det är aldrig någon som har talat om för oss hur vi ska be," sa de. "Snälle mästare, bli vår lärare."


Prästen stannade hos dem för att lära dem be innan han for vidare över havet. Då han kommit en bit i sin båt fick han se de tre männen komma rusande emot honom på vattnet. Då de nådde fram till båten utbrast de anfått: "Åh käre präst och mästare, vi har redan glömt dina ord om hur vi ska be. Vi vill göra det rätt, så som du lärde oss, snälla vill du ge oss en enda lektion till?"


Prästen som hade rest sig i sin båt, stod stum av häpnad och stirrade på männen som likt Kristus själv stod och gick på vattnet. Så stammade han: "Hur kan ni gå på vattnet?"

En av männen svarade: "Innan vi sprang ut på vattnet bad vi: Åh kosmiske fader, du som är i allt. Gör vattnet tjockt så att det bär ossut till prästen, och sedan sprang vi".


Prästen sjönk ned på knä, med ens rann all hans rättfärdighet, alla hans fördömanden och alla hans trosföreställningar av honom. Med huvudet böjt i ödmjukhet sa han: "Jag har ingenting att lära er, men snälla ni låt mig följa er och bli er lärjunge, lär mig att be så att jag lär känna Gud".


Jag tycker mycket om den här historien; den är enkel, vis och mycket tänkvärd.

Jag lever efter det Buddistiska talesättet. "En sann Mästare är inte Mästare över andra utan över sig själv".


Att lyssna till sin egna intuition, gå på sin magkänsla, är aldrig fel. Vill man utvecklas andligt, nå högre höjder med sina andliga förmågor, är det viktigt att sätta friden främst.

Om en bok är för svårförståelig, om någonting verkar för otroligt, om en sten ger värk i handlederna eller känns obehaglig, om det du gör med viljan och avsikten att må bättre, bli visare, nå en högre vibration, i själva verket får dig att må sämre: Bli trött, deprimerad, orolig, stressad. Ja då är det helt enkelt inte rätt för just dig, just då, på just det sättet.


Sätt friden i norr: låt din inre kompass peka mot denna frid och vet att då du inte känner frid eller ro inombords, oberoende av yttre händelser eller omständigheter, då är du på villvägar. Mer eller mindre.


Människan strävar ständigt efter balans och när vi når balans upplever vi frid. MEN! Den fullständiga friden, balansen är inte slutstation, och den är inte statisk mer än i döden då vi går över till andra sidan, till en högre frekvens.

Strävan efter balans är livet, rörelsen. Utan denna rörelse och strävan skulle livet te sig meningslöst... Med andra ord är obalansen, det ofärdiga och splittrade lika viktigt som det fullständiga hela - det heliga.


Som det står i sången:

"You say I took the name in vain
I don't even know the name
But if I did, well really, what's it to you?
There's a blaze of light in every word
It doesn't matter which are heard
The holy or the broken Hallelujah"


Ur: Hallelujah av: Cohen, Leonard



Med ljus /Anna

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anna - 7 december 2011 18:06

Hej! Anna kan tyvärr inte blogga här längre, ev kommer hon tillbaka längre fram. Bloggen får stå kvar tills vidare och hon hälsar så gott. /en vän ...

Av Anna - 4 november 2011 14:15

Jag har skrivit förut om tid, rum och dimensioner. Här vill jag bara förtydliga vad de olika dimensionerna har för funktion.   En dimension  är samma sak som ett frekvensområde. På radion kan vi tona in till olika frekvensområden: Olika kanaler. ...

Av Anna - 19 oktober 2011 22:48


"Eld kan inte bränna den, vatten kan inte dränka den, vind kan inte torka den, vapen kan inte hugga den. Den är uråldrig, den är ofödd och den dör aldrig."   Indiskt ordspråk om själen       Med ljus /Anna ...

Av Anna - 14 oktober 2011 18:35

Ja, en familjemedlem somnade in för några dagar sedan. Sorgen är tung och han saknas väldigt mycket. Jag återkommer till  bloggen när ron infinner sig i själen igen. Ta hand om varandra därute, man vet aldrig vad som väntar bakom knuten...   Med ...

Av Anna - 7 oktober 2011 19:04


Ursäkta tystnaden men livet blir lite turbulent ibland... Jag hänger kvar och kommer snart att skriva mer om tid, rum och frekvenser. Kanske redan i morgon? Underbara lördag... :)   Med ljus /Anna   (hade gärna velat ha en kandelaber, men ljus ...

Ovido - Quiz & Flashcards