Direktlänk till inlägg 15 september 2011

Reinkarnation och karma

Av Anna - 15 september 2011 18:50

Reinkarnation, eller själavandring, är en vanlig tro bland flera folkslag, framförallt i öst. Ordet är hämtat från laitn och betyder "åter i kött". Grundläggande i reinkarnationsläran är att människan har en själ, psykisk energi, som aldrig dör. Istället vandrar själen, byter kropp eller tar olika form.


Exakt hur man tror varierar mycket mellan olika religioner och trosföreställningar; vissa tror att allt är besjälat och att allt liv reinkarnerar. Andra tror att det bara är djur och människor som gör det (av ordet "åter i kött"). En del tror att vi klättrar på en hierarkisk stege genom vår själavandring: Vi utvecklas hela tiden, går exempelvis från att ha varit ett djur till att i nästa liv bli en människa. Enligt vissa trosföreställningar kan vi straffas genom att gå bakåt i denna hierarki. En dålig människa skulle då kunna återfödas som en skalbagge eller kanske spindel...


Jag har berättat om mina egna minnen från tidigare liv på jorden så det står väl redan klart att jag tror på reinkarnation. :)

Men jag tänkte försöka förklara hur jag ser på fenomenet.


Jag tror att vi utvecklas cykliskt och spiralformat, i en slags uppåtgående spiral. Så samtidigt som allting, även livet, går i cykler; börjar om, om och om igen, så rör vi oss ändå framåt eller uppåt om man så vill. Vi invecklas inte - vi utvecklas på vår resa.

Detta innebär att vi aldrig kan gå bakåt i vår utveckling, vi strävar hela tiden framåt. En människa kan med andra ord inte tillbakautvecklas genom att återfödas som en val eller björn. Djuren har sin karma, sin egna reinkarnationscykel och väg, vi människor har våran även om vi lever tillsammans med djur och växter på vår planet.


Karma och reinkarnation hör ihop. Karma handlar om orsak och verkan, att det vi ger ut får vi tillbaka. Våra tankar, ord och gärningar är våra egna skapelser, och dem måste vi alltid ta ansvar för. Förr eller senare möter vi våra skapelser; den energi vi sände ut då vi sa, gjorde eller tänket någonting. Det beror på att allting i universum är gjort av samma grundläggande energi, så man kan säga att vi i vårt växande hela tiden är sammankopplade med andra människor, djuren, naturen, själva planeten och universum.


Energin är i grunden den samma oavsett om vi talar om en människa, ett soffbord eller en stjärna i fjärran: Vi består i grunden av en och samma energi.

Jag kommer att återkomma till detta i senare inlägg men jag tar upp det här eftersom det är viktigt för förståelsen av hur karma fungerar.


Om universum består av samma energi är det logiskt att se att allting hänger samman, att det egentligen inte finns någon riktig åtskillnad mellan kroppar, gas eller det vi ser som tom rymd.

Att rymden aldrig tar slut vet vi intelektuellt; men det är omöjligt för människan att verkligen förstå eftersom vi själva, alltså våra kroppar, och allt syn- och kännbart omkring oss; vår verklighet, är ändlig.


Som en tankemodell skulle vi kunna tänka oss att rymden, universum, är ändligt. Kanske har universum ytterst formen av en humanoid? (Alltså samma kroppsform som vi människor).

Tänk dig då att hela universum med miljader solsystem och palaneter ryms inom denna kropp. I kroppen blir det självklart att allt hänger samman. Men vi kan föstå varför en cell kan tro sig vara åtskild från alla andra celler eller varför en grupp celler i levern tror att levern med dess invånare är det enda som existerar.

I själva verket existerar hela universum inom en och samma kropp, allting hänger samman och är beroende av vartannat. Ingenting "försvinner" någonsin från denna kropp eller enhet. Allting bara cirkulerar och byter emellanåt skepnad. Celler dör, bryts ned till mindre delar för att sedan byggas upp igen och delta i skapandet av nya celler och organ.


Likadant är det med livet på jorden och med vår reinkarnationscykel. Våra själar utvecklas genom våra lisvtider, vi förflyttar oss och vi ändrar form. Vi har blivit skapade; men vi skapar också. Och som skapare, eller medskapare, i universum tar vi ansvar för det vi skapar. Det är en universiell lag.


Då du tänker en tanke sänder du ut en energi. Karaktären på din tanke (om den är arg, ledsen, glad, illvillig, avundsjuk, medlidande etc.) ger den energin en särskild egenskap. Energin flyttar sig alltid ut från dig och påverkar allt det du hänger samman med (vilket alltså är hela universum). Man kan tänka sig att tanken, energin, går ut från dig på samma sätt som ringar på vattnet utgår från en enda droppe. Men till skillnad från i vattnet, så dör aldrig denna rörelse ut. Då din tanke har fortplantat sig ut i hela universum, den här kroppen som vi tänker oss, ja då börjar den sedan röra sig inåt igen - tillbaka till källan, som är du.


Det som händer med energin du sänt ut är att den under sin resa växer. Det är en annan universiell lag: Allt du ger ut får du åter, flera gånger om. Om du ger ut en ond tanke, eller gör någonting elakt får du alltid tillbaka denna energi, fast då har den alltså växt: Du får tillbaka mer än du gav ut. Det här är inte ett straff för dina handlingar, det är bara så universum fungerar; som en enorm kopieringsmaskin (allt som ges ut mångfaldigas) och som en återvinningscetral (all energi cirkulerar) på samma gång.


Karman uppstår alltså med dina handlingar. När du ger ut gott får du gott tillbaka, mer än vad du från början gav ut. När du ger ut ont får du ont tillbaka, också här mer än vad du från början gav ut. Ibland "straffas" vi direkt för våra handlingar: Det går snabbt för energin att röra sig från och tillbaks till dig själv. Ibland går det långsamt, speciellt då vi har gett ut riktigt "tung" eller negativ energi. Då kanske man inte drabbas av denna energi förrens i sitt nästa liv.

(I vår tid går det snabbare för energin att röra sig från och tillbaks till oss. "Somliga straffar Gud direkt" är ett ordspråk som alltmer blir gällande ;) Det beror på energimässiga förändringar som jorden, och allt liv på planeten just nu genomgår. Mer om det kommer i ett annat inlägg).


Vi har långsamt lärt oss detta: Lagen om orsak och verkan. Det du ger ut får du alltid, förr eller senare tillbaka.


För var gång vi ger ut tung och trög energi, (långsam energi är det vi upplever som negativ energi), så orsakar vi en obalans i universum. Då vi själva sedan får tillbaka denna energi som vi alltså är skapare för, är det därför enormt viktigt att vi tar emot den, tar ansvar för den. Att reagera med att att slå tillbaka, försvara sig mot sin egen skapelse orsakar bara större obalans. Och det är det vi människor har sysslat med de senaste femtusen år sedan eller så.


Nu har vi kommit till en punkt då allt fler av oss blir medvetna om lagen om orsak och verkan. I och med det börjar vi alltmer att ta ansvar för våra tankar, ord och gärningar. Vi blir mer benägna att sammarbeta, hålla fred och leva i harmoni med vår planet. Vi börjar förstå vad Jesus och andra stora läromästare en gång försökte lära oss: Behandla din nästa så som du vill bli behandlad själv.


Reinkarnationen, eller återfödelsen, innebär att ingenting i vårt universum någonsin försvinner. Allt föds på nytt, allt utvecklas, förflyttar sig och förändrar sig. Liv är rörelse. Big bang händer hela tiden, på olika platser. Dessa enorma energiutlösningar är universums hjärtslag.

Stjärnor föds och dör, planeter likaså. Alla planeter lever och föder liv. Livets cykler, födelse och död, är naturligt och återkommande i hela universum. Död så som vi i västvärlden har sett en; att allt blir svart och upphör att existera, är omöjlig.



Vad händer då mellan våra liv här på jorden?

Hur är det på "andra sidan" och vad gör vi där?

Hur kan vi medvetet påverka vår karma?


De frågorna ska jag försöka besvara i kommande inlägg.


Ljus /Anna   


 
 
A

A

17 september 2011 20:48

Tack snälla Anna för dina mycket välkomnande reflektioner! Jag känner i hela mitt hjärta och i min själ att detta är just utrensning so har sin grund långt tillbaka. Det är därför jag nu väljer att ta en riktning i mitt skrivande och även ta med alternativa former & inte bara gå läkarvägen. Jag har fått upp ett minne från tidigare liv att jag varit fängslad och mycket utsvulten. Genom att frigöra massa minnen från tidigare liv & mitt liv just nu på jorden började en helande process inombords som håller på för fullt.

Jag tror också att in övervikt är ett försvar och genom att hitta orsaken till att det byggts upp ett försvar kan jag lättare bekämpa min sjukdom. Du verkar vara en väldigt klok och intressant själ. Tack för besöket på bloggen och vart välkommen åter. Kram!

http://www.vitlilja.bloggplatsen.se

Anna

18 september 2011 22:13

Tack själv A! Jag kommer att återvända till din blogg, har bara hunnit läsa lite än... :)

Det är starkt och modigt av dig att lita på ditt hjärta. Att som du skriver, se till en större helhet - även alternativa former, kommer säkert att ge dig väldigt mycket.

Om du i ett tidigare liv svultit så är det absolut inte konstigt om du i detta liv har haft svårt att finna balansen i ditt ätande.

Beteenden som överätande eller hamstring av mat ser man även bland adoptivbarn som varit undernärda som spädbarn...

Kramar! /Anna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anna - 7 december 2011 18:06

Hej! Anna kan tyvärr inte blogga här längre, ev kommer hon tillbaka längre fram. Bloggen får stå kvar tills vidare och hon hälsar så gott. /en vän ...

Av Anna - 4 november 2011 14:15

Jag har skrivit förut om tid, rum och dimensioner. Här vill jag bara förtydliga vad de olika dimensionerna har för funktion.   En dimension  är samma sak som ett frekvensområde. På radion kan vi tona in till olika frekvensområden: Olika kanaler. ...

Av Anna - 19 oktober 2011 22:48


"Eld kan inte bränna den, vatten kan inte dränka den, vind kan inte torka den, vapen kan inte hugga den. Den är uråldrig, den är ofödd och den dör aldrig."   Indiskt ordspråk om själen       Med ljus /Anna ...

Av Anna - 14 oktober 2011 18:35

Ja, en familjemedlem somnade in för några dagar sedan. Sorgen är tung och han saknas väldigt mycket. Jag återkommer till  bloggen när ron infinner sig i själen igen. Ta hand om varandra därute, man vet aldrig vad som väntar bakom knuten...   Med ...

Av Anna - 12 oktober 2011 09:38

Ber om ursäkt för att det har dröjt men ytterligare en rejäl förkylning har drabbat mig. Nu sitter jag och snörvlar med morgonrocken på och katten i knät tillsammans med datorn...   Jag deltog i en gruppmeditation för fullmånen i går kväll. Det ...

Ovido - Quiz & Flashcards